Praktik i Swaziland gav perspektiv

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Linda Thoren studerade på Globallinjen vid Mullsjö folkhögskola läsåret 2013-14. Här berättar hon om sin praktiktid i Swaziland.

Linda Thoren.

Linda Thoren.

Engagemang kan se ut på så många olika sätt. Jag har nu bott i Swaziland och har engagerat mig i mycket arbete här. Jag har räknat och sorterat medicin på en klinik och jag har undervisat i de ämnen jag kan på en mellanstadieskola. Vi har gjort mycket praktiskt och våra nya vänner här är tacksamma för det arbete vi gjort.

Men de största förändringarna jag varit med om är de som skett när jag engagerat mig i människor, både hos mig själv och dem jag mött. Tjejerna på internatet där vi bott pratar nu om jämställdhet och på den skola där vi arbetat bestraffar man inte längre eleverna med slag och man är medveten om vad som står i barnkonventionen. Själv ser jag stress på ett annat sätt, jag förstår vad det innebär att vara öppen, jag har lärt mig att man inte måste vara så stolt och klara sig själv hela tiden och att det är okej att be om hjälp. Detta kommer jag verkligen att ta med mig i livet.

Att få se saker från andra perspektiv än vad man är van vid, att få nya erfarenheter, andra ideal, andra sätt att tänka, nya idéer och att få höra historier från människor, tror jag är superviktigt och kan rädda livet på många. Att möta människor, engagera sig i människor och lyssna till vad de har att säga tror jag kan leda till hur mycket gott som helst.

Både i Swaziland och i Sverige möter man människor som mår dåligt och överallt kan ett möte förändra. Behoven är olika, men vi har ofta lösningar på varandras problem.

I Swaziland finns ingen brådska och man hjälper alltid till där man tror att det behövs. Ordet ensamhet har de svårt att förklara innebörden av, men när man pratar om gemenskap och kärlek räcker inte orden till. Människors mat, pengar och sjukvård räcker dock inte heller till.

I Sverige finns problemen kanske mer i form av stress, ensamhet och prestationsångest och vi måste tänka på att inte vara själviska. Jag tror att vi måste bli bättre på att se andra och försöka göra deras värld lite lättare, och det behöver inte ens vara en uppoffring. Engagerar man sig i ideellt arbete och utför vardagliga goda gärningar känner man sig uppskattad och älskad i vardagen. Vi har så mycket möjlighet att göra gott och då bör vi göra det. Det behöver inte betyda att man måste åka till Afrika eller sälja allt man äger, även om du själv kommer att må bra av det. Börja med att le, hälsa på folk, var öppen för människor från andra kulturer, respektera människor, engagera dig i människor. Var lite vänligare än nödvändigt. Det kommer att göra gott för dig själv, Sverige och resten av världen.

Linda Thoren
student på Globallinjen, Mullsjö folkhögskola 2013-14

© 2017 AGORA | Om agorafolk.se

or

Log in with your credentials

or    

Forgot your details?