1.7 Stafetten förs vidare

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Missionshistorien är mycket omfattande. Här följer endast några glimtar från kyrkans utbredning över världen på ett övergripande sätt.

1.7_SE

På samma sätt som de romerska vägarna underlättade spridningen av kristendomen det första århundradet, har press, radio och tv och nu senast den digitala utvecklingen hjälpt spridningen av kristen tro. Foto: Stefan Emilsson

Missionens rörelse började inte förverkligas med en missionsbefallning utan med pingstens andeexplosion. Denna Andens missionsrörelse fortsatte att expandera de följande århundradena, främst i det grekisktalande medelhavsområdet och kom att få sin tyngdpunkt i Syrien, Armenien och Mindre Asien samt i delar av Nordafrika. Därefter inleddes en period av betydligt långsammare tillväxt, speciellt i Europa, och en katastrofal tillbakagång i de tidigare södra och allra östligaste delarna av det romerska riket och senare även i Mindre Asien (nuvarande Turkiet). En stark bidragande orsak till det var islams bildande och framfart. Kristnandet av Europa var en utdragen process som tog nästan 1000 år.

Reformationen, både den lutherska och reformerta, var länge upptagen med inre och yttre stridigheter som inte gynnade mission. Den anabaptistiska, kallad den tredje reformationen, var under denna tid ett glädjande undantag. Missionsbefallningen togs på högsta allvar och man var en vittnande och tjänande lekmannarörelse, men ursinnig förföljelse satte så småningom stopp för detta.

I slutet av 1600-talet verkade tre väckelser, den pietistiska, den herrnhutiska och metodistiska, i ett Europa med växande globalt perspektiv. Detta på grund av att Holland och inte minst England alltmer började ta över initiativet på världshaven. Detta väckelseklimat stärktes än mer av ”The Great Awakening” kring den store väckelseevangelisten Jonathan Edwards i USA hundra år senare. Ett växande antal gripande missionsbiografier, rapporter och appeller från tidigare missionärer ledde till en allt starkare missionseld under 1800-talet. Denna period slutar med en stor entusiasm för världsmission och beskrivs ofta som det stora missionsårhundradet.

Under 1900-talet har betydelsefulla förändringar skett i världen och i den kristna trons utbredning, några exempel:

  • Kommunikationer, den massmediala revolutionen och inte minst internet har drastiskt förändrat hur vi missionerar.
  • Kristendomens tyngdpunkt har förskjutits från det globala nord till det globala syd och nu alltmer också österut.
  • Väckelsekristendom (pingströrelser, karismatiska väckelserörelser och andra evangeliska kyrkor) är den snabbast växande formen av kristendom särskilt i det globala syd.
  • Korttidsmissionärer är nu vanligare än långtidsmissionärer.
  • Det har skett ett skifte i missionstänkandet från missioner till ett fokus på Guds mission där vi alla, hela församlingen är delaktiga i sändning.

I dag finner vi de största församlingarna i Brasilien, Nigeria och Korea, men överallt i syd och öst finner vi växande församlingar. Dessa sänder nu alltmer sina egna missionärer till andra länder och kulturer. Men det kanske mest spännande initiativet kommer från de kinesiska kristna, där kyrkan på 2020-talet beräknas bli den största i världen och den växande missionsrörelsen vill ta sig an den kanske tuffaste missionsutmaningen av alla: att nå muslimerna mellan Kina och Jerusalem.

När det gäller Sverige inledde Ansgar den kristna utvecklingen år 829-30. Tusen år senare började den energiske metodisten George Scott att inspirera den nyevangeliska folkväckelsen som växte fram i landet. En ny period hade därmed inletts i den svenska missionshistorien. Inte förrän väckelsen på allvar slog rot i Sverige fick missionen fart och flera nya missionsorganisationer bildades. Evangeliska Fosterlandsstiftelsens mission grundades 1861 och blev den första samfundsmissionen. De nu framväxande frikyrkorna blev mycket snart missionerande. Precis som i den internationella missionshistorien kännetecknades den första hälften av 1900-talet av ett fortsatt ökat missionsengagemang, konsolidering, ekumeniska initiativ och växande samarbete. Även i Sverige kom de nya karismatiskt inspirerade missionsrörelserna Örebro Missionsförening (numera Evangeliska Frikyrkan) och Pingströrelsens mission att under detta århundrade bli de största i svensk mission både vad gäller antalet utsända missionärer och missionsfält. Under senare delen av 1900-talet har antalet missionärer minskat drastiskt. Betoningen har precis som i övriga väst kommit att bli på olika former av utvecklings- och biståndsarbete genom specialiserade korttidsmissionärer och volontärer i samarbete med systerkyrkor, det statliga biståndsorganet Sida och speciella biståndsorganisationer.  

 

Kapitlet är skrivet av Gunne Oscarsson som är född och uppvuxen på SAM:s missionsfält i Maharashtra, Indien. Han har varit lärare på SAM:s missionsskola Korteboskolan, Jönköping, i missionsvetenskap, religionshistoria, religionsfilosofi och etik tills skolans nedläggning 2014. Numera är han pensionär.

Vill du läsa hela kapitlet? Beställ boken ”Agora – för ett folk på väg” här.

© 2017 AGORA | Om agorafolk.se

or

Log in with your credentials

or    

Forgot your details?