2.1 Guds rike och rättvisan

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Social rättvisa är en grundläggande princip i Guds rike. Faktum är att relationen till pengar och förhållandet mellan rikedom och fattigdom är ett bärande tema genom hela Bibeln. Situationen för de fattiga är det näst vanligaste temat i Gamla testamentet och näst efter talet om Guds rike undervisar Jesus om pengar.

Vi behöver bli bättre på att ta upp frågan om pengar och materialism i våra församlingar. Och vi behöver bli bättre på att påverka livssituationen för dem som idag utgör samhällets änkor, faderlösa (såsom dessa gatubarn i Kambodja) och främlingar, både vad gäller enskilda individer och vad gäller de strukturer som försätter människor i fattigdom och marginalisering. Foto: Stefan Emilsson

Vi behöver bli bättre på att påverka livssituationen för dem som idag utgör samhällets änkor, faderlösa (såsom dessa gatubarn i Kambodja) och främlingar, både vad gäller enskilda individer och vad gäller de strukturer som försätter människor i fattigdom och marginalisering. Foto: Stefan Emilsson

Vi kan se det här perspektivet redan när Gud i sin frälsningsplan formar Israel som sitt folk för att vara till välsignelse och vittnesbörd för världen. Till sin hjälp i uppdraget fick folket Guds lag. Många av lagarna var av ceremoniell karaktär, men än viktigare var de som reglerade förhållande mellan Gud och människan och människor emellan. Ofta uppmanas folket att ta särskild hänsyn till de som var utsatta i den tidens samhälle såsom änkor, faderslösa och främlingar.

Jesus själv sammanfattar sedan hela lagen med: Du skall älska Herren, din Gud, … och Du skall älska din nästa som dig själv (Matt 22:37-40). I Jesus finner vi också den självklara förebilden hur vi ska förhålla oss till våra pengar och ägodelar. Jesus hade tillgång till alla rikedomar i himlen och på jorden, men var beredd att avstå från det för vår skull. I denna ”gudomliga ekonomi” är generositet ett viktigare ledord är vinstmaximering, och jämvikt en viktigare princip än tillväxt. Denna utgivande kärlek, vars yttersta vittnesbörd är korset där Jesus går i döden för vår skull, får vi ta till förebild även på detta område.

När Jesus möter en ung rik man ger han uppmaningen sälj allt du har och ge åt de fattiga, … Kom sedan och följ mig. När mannen bedrövad går därifrån fortsätter Jesus att undervisa sina lärjungar: Hur svårt blir det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike (Mark 10:21,23). Texten blir än mer utmanande när den sätts i relation till hur de första kristna faktiskt levde. De troende fortsatte att samlas och hade allt gemensamt. De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov (Apg 2:44).

Hur skulle vi ha reagerat på uppmaningen som Jesus gav den rike mannen om att sälja allt och ge till de fattiga? Om argumentet är att ”det är ju ingen annan som gör det”, då väcker det frågor om hur vi bygger och lever församling i dag.

Bibelns undervisning om pengar och relationen mellan fattigdom och rikedom utmanar oss eftersom vi har kommit att anse att vår ekonomi är något av det mest privata i våra liv. Men det går inte att komma ifrån att omfördelning är en biblisk princip och att syftet med att tjäna pengar tycks vara att dela med sig. Någon har sagt: ”Det finns tillräckligt för att möta allas behov, men inte för att möta allas begär.” Vi behöver öva oss i generositet, både inom församlingen och från församlingen ut mot samhället och världen. Det handlar inte bara om pengar utan också om vår tid, våra hem och våra gemenskaper.

 

Kapitlet är skrivet av Ida Eriksson som arbetar för Evangeliska Frikyrkan som handläggare på Missionsinstitutet och för praktikantprogrammet StepOut. Hon har tidigare varit föreståndare för Hela människan Örebro/Café Deed.

Vill du läsa hela kapitlet? Beställ boken ”Agora – för ett folk på väg” här.

© 2017 AGORA | Om agorafolk.se

or

Log in with your credentials

or    

Forgot your details?