2.2 Hela evangeliet till hela människan

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Det finns mycket som hindrar oss från att göra det vårt hjärta ibland säger. Det kan vara språkförbistring, bekvämlighet eller en osäkerhet inför det okända. Någonstans måste det börja med att vi vågar låta våra liv bli berörda och att vi vågar beröra andra.

Evangeliet, det glada budskapet, är både Guds ord, Guds kraft och Guds kärlek. Var och en av delarna tillför något till helheten, vi är både fysiska och andliga varelser och vi behöver alla delar för att bli hela.

Evangeliet, det glada budskapet, är både Guds ord, Guds kraft och Guds kärlek. Var och en av delarna tillför något till helheten, vi är både fysiska och andliga varelser och vi behöver alla delar för att bli hela.

Vi som kyrka och individer representerar och reflekterar Gud i allt vi gör. Moder Teresa sa en morgon, på väg ut till Calcuttas gator: ”Om vi vill att de fattiga ska se Kristus i oss måste vi först se Kristus i dem. När jag ser en döende på gatan, då ser jag den lidande Kristus, när jag tar med mig den sjuke eller lidande hem är det Kristus jag tar med mig”.

Holism, eller helhetssyn, innebär att människan lever i rätt relation till Gud och medmänniskan, som ansvarsfulla förvaltare av de resurser som anförtrotts henne. De tre första kapitlen i 1 Mosebok är grunden för vår förståelse av begreppet helhetssyn. Där kan vi läsa om hur Gud, människan och skapelsen levde i harmoni med varandra och utgjorde en helhet. Men relationen bryts mellan Gud och människan. En konflikt uppstår och människan blir utslängd ur Edens lustgård. Marken var nu förbannad och med möda och slit får människan bruka jorden. Detta var inte Guds plan. Vårt uppdrag är nu att leda människor tillbaka till den ursprungliga relationen till Gud, till gott förvaltarskap av skapelsen och till goda relationer människor emellan.

Gud har en plan genom hela Bibeln hur han ska återskapa det som gick förlorat. Gud börjar om med ett löfte till Abraham om ett folk och ett land. Israels folk misslyckades ofta att följa Guds plan, liksom vi gör, och profeterna fick be Gud förlåta sitt folk.

Jesus tjänst började med att han gick omkring och rörde sig bland folket och han kände medlidande för de var som får utan herde (Matt 9:35-38). Vår vilja att följa den nytestamentliga kyrkans exempel måste börja med nöd eller smärta för människors situation och beröring av våra hjärtan.

Under historien har olika organisationer, rörelser eller kyrkor fokuserat på olika områden. Somliga har fokuserat på Guds ord och att hjälpa människor till en egen tro, andra på Guds kraft och under, medan några varit socialt inriktade på gärningar och Guds kärlek. Men evangeliet, det glada budskapet, är både Guds ord, kraft och kärlek.

När vi delar det vi har, smått som stort, ger vi Gud chansen att ”multiplicera” det och välsigna oss. Kan det vara så att vi i västvärlden går miste om Guds välsignelser och tecken på att han bryr sig om oss för att vi har överlämnat mycket av ansvaret för stöd till behövande till “samhället”? I dag, när staten inte alltid räcker till för att möta de ökade behoven, är det en möjlighet för kyrkan att återta den rollen i samhället, vilken vi fortfarande har i många utvecklingsländer.

 

Kapitlet är skrivet av Lars-Gunnar Wetterbrand och Carina Hjelmstam Winberg. Lars-Gunnar har det mesta av sin yrkesverksamma tid arbetat som församlingspastor inom Alliansmissionen i Bankeryd, Ölmstad och Värnamo. Sedan ett par år tillbaka är han regionkonsulent i Småland för Hela människan. Carina är utbildad lärare och i psykosocialt arbete. Hon har sedan 1996 arbetat för Svenska Alliansmissionen i södra Afrika, Mocambique och Angola med olika sociala projekt, främst inom området hiv och aids och skydd för barn som far illa.

Vill du läsa hela kapitlet? Beställ boken ”Agora – för ett folk på väg” här.

© 2017 AGORA | Om agorafolk.se

or

Log in with your credentials

or    

Forgot your details?