3.3 Tvärkulturella utmaningar – kyrkan i kulturen

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Den missionella, samhällstillvända församlingen skapar en inkluderande miljö, där besökarens behov står i centrum. Samtidigt ligger fokus på närvaro utanför de trygga kyrkväggarna. Den missionella församlingen anordnar sin verksamhet på bortaplan, oavsett hur många obekanta ansikten, gester och ord man möter.

Den missionella församlingen har sitt fokus på kristen närvaro utanför de trygga kyrkväggarna, utanför den bekanta kulturen. Här är det Rinkeby Internationella Församling som har förlagt sin verksamhet till ett torg i stadsdelen. Foto: Markus Sand

Den missionella församlingen har sitt fokus på kristen närvaro utanför de trygga kyrkväggarna, utanför den bekanta kulturen, såsom Rinkeby Internationella Församling. Foto: Markus Sand

För att kunna ta sig an dagens tvärkulturella utmaningar behöver vi se närmare på tre områden: insikt om hur främlingsrädslan påverkar oss och de vi möter, kunskap om våra egna kulturmönster och dess relation till Bibeln och förståelse av andra kulturer. De naturliga reaktionerna på främlingsrädsla tar sig uttryck i att vilja reducera osäkerheten, att försöka avläsa om främlingen är vän eller fiende. Här spelar hud- och hårfärg, klädsel, accent och en persons namn en avgörande roll. Den missionella församlingen med god interkulturell kompetens ser bortom dessa yttre markörer. En annan strategi är att förneka främlingsrädslan. De senaste decenniernas flyktingströmmar till Sverige med ökande möten med främlingar har satt svenskens öppenhet på prov. En annan undfallande strategi är att göra sina egna kulturmönster som måttstock i bedömningen av andra (etnocentrism). Den missionella församlingen arbetar medvetet med problematiken i sina tvärkulturella möten, där evangeliet frigörs från egna kulturella mönster och i stället kläs i mottagarens. Att inte bli bemött som likvärdig skapar negativa känslor hos främlingen. Därför måste mötet präglas av en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående och respekt. Det finns två diken att falla i när det gäller strävan att förstå andra kulturer. Det ena är att förneka att det finns olikheter. Det andra är att betona kulturella skillnader till den grad att stereotypa nationella kulturer kategoriseras, svenskar är si och spanjorer är så.

Olika kulturforskare har försökt att beskriva kontrasterna mellan olika kulturmönster, raster. En fördjupning i dessa kan vara till hjälp att förstå både sin egen och andra kulturer. Här undersöker vi några kulturraster utifrån religion, respekt och relationer. Ett raster handlar om öppen eller sluten världsbild. Församlingen har i stor utsträckning anpassat sig till samtidens tudelning av det andliga och det sekulära, i motsats till Kristi holistiska förhållningssätt till världen. Ett annat raster handlar om stor eller liten maktdistans i sociala relationer. De flesta kulturer i världen har en större maktdistans där respekt kommuniceras genom titlar, speciella grammatiska former och kroppsspråk. Sverige har genomgått en förändring mot en mycket liten maktdistans där markeringar av ställning ratats som uttryck för klassamhället. Ett tredje kulturraster handlar om tids- eller relationscentrering. Att hålla tid och arbetsplaner är dygder i det svenska samhället, medan de flesta andra kulturer värdesätter mer hur man bemöter varandra i mänskliga relationer. Ett annat raster handlar om kommunikationsstrategier. Från ett svenskt perspektiv har direkt muntlig eller skriftlig information en stor betydelse i samhällsfunktionerna. Detta förhållningssätt kan beskrivas som lågkontextuellt. I högkontextuella kulturer ligger betoningen mer på icke verbal och indirekt kommunikation. Ytterligare ett raster handlar om individualism eller kollektivism. Självförverkligande och individualism präglar den svenska kulturen. Det bibliska exemplet ligger närmare de kollektivistiska kulturmönstren som många av våra invandrargrupper omfattar. Därför inkluderar den missionella församlingen människor från andra kulturer i både ledarskap och verksamhet som en viktig resurs i att förändra de svenska församlingarna mot ett mer bibliskt förhållningssätt.

 

Kapitlet är skrivet av Tommy Josefsson som är lärare vid Jönköpings Högskola med inriktning på interkulturell kommunikation. Han har tidigare arbetat internationellt i många år.

Vill du läsa hela kapitlet? Beställ boken ”Agora – för ett folk på väg” här.

© 2017 AGORA | Om agorafolk.se

or

Log in with your credentials

or    

Forgot your details?