4.4 ”Måndag morgon – blir aldrig detsamma igen!”

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Genom Bibeln ser vi hur Gud sänder sitt budskap med vanliga människor i deras vardag. Budbärarens personlighet, yrkesroll och vardagsliv utgör en samling naturliga förutsättningar för förmedlandet av budskapet.

Generellt kan sägas att tältmakarmissionärer utmärks av sändandet från en församling eller organisation i kombination med personens tydliga, strategiska målmedvetenhet att bygga Guds rike i de naturliga situationer som följer med yrke och vardag, inte sällan i en miljö som betecknas av motstånd och förtryck mot kristna.

Generellt kan sägas att tältmakarmissionärer utmärks av sändandet från en församling eller organisation i kombination med personens tydliga, strategiska målmedvetenhet att bygga Guds rike i de naturliga situationer som följer med yrke och vardag, inte sällan i en miljö som betecknas av motstånd och förtryck mot kristna.

I dag delar vi ofta upp tillvaron i andligt-sekulärt, söndag-vardag eller församlingsanställda-lekmän. Men för den traditionella missionären eller pastorn är inte alla dörrar öppna till vissa platser, folkgrupper och samhällsskikt. Tältmakarmisson får därför förnyad aktualitet som ett komplement.

Aposteln Paulus försörjde sig som tältmakare under stora delar av sina missionsresor. Dagens tältmakare syr inte ofta tält, även om hantverk fortfarande kan vara användbart. I stället är det engelskalärare, ingenjörer, affärsfolk, arkitektstudenter och medicinsk personal. Arbetsgivare kan till exempel vara lokala företag, myndigheter och biståndsorganisationer.

Man kan argumentera för att termen tältmakeri sammanfattar tre olika kompletterande roller: den som tar anställning eller arbetar tvärkulturellt i tjänsten, utlandsstudenten och egenföretagaren. Alla tre grupperna delar syftet att bygga Guds rike över kulturgränser med utgångspunkt i sina yrken och roller i vardagen. Träningen och redskapen för effektivt lärjungaskap är desamma för alla tre.

Över 40 procent av världens folkgrupper, eller nära tre miljarder människor, berörs inte annat än marginellt av våra missionsstrategier. Samtidigt är de delar av världen där de flesta av dessa lever ofta öppna för yrkesmänniskor, företagare och studenter som lever ut sin tro i vardagen med målet att bygga Guds rike. I stora drag kan vi säga att det handlar om 10/40-fönstret. Även om Berlinmuren har fallit, så har antalet länder med kraftigt begränsad öppenhet och frihet att dela sin tro ändå ökat bland annat genom att traditionella religioner flyttat fram sina positioner. Det är i sådana områden som tältmakarmission erbjuder unika redskap att leva och dela sin kristna tro.

Efter Paulus har tusentals människor gjort som han. Den stora fördelen med termen tältmakarmission är att den ger oss en direkt koppling till Guds ord och förebilderna där. Det är inget teoretiskt konstruerat koncept eller en oprövad missionsstrategi. Det geniala ligger i enkelheten; en radikal, smittande tro som blir en livsstil, förankrad i församlingen men oberoende av dess ekonomiska förmåga.

Man blir rimligen inte tältmakarmissionär i praktiken bara för att man bekänner sig som kristen i sin vardags- eller yrkesroll, hemma eller i ett annat land. Generellt kan sägas att tältmakarmissionärer utmärks av sändandet från en församling eller organisation i kombination med personens tydliga, strategiska målmedvetenhet att bygga Guds rike i de naturliga situationer som följer med yrke och vardag, inte sällan i en miljö som betecknas av motstånd och förtryck mot kristna.

Utifrån ett global-lokalt perspektiv kan nya samverkande strategier formuleras där vi riktar oss till en folkgrupp både i deras hemland och till de av folkgruppen som flyttat till Sverige. Sådan praktisk träning på hemmaplan kommer att vara omistlig för den blivande tältmakarmissionären. Samtidigt kommer församlingen i Sverige fördjupas, mogna och växa i kvalitet och antal, och genom integration kunna bidra till god samhällsutveckling.

 

Kapitlet är skrivet av Stefan Rizell som har en bakgrund bland annat i arbete med bibelöversättning bland folken i Ryssland, Kaukasien och Centralasien. I sin tjänst som missionsansvarig i Smyrnakyrkan (pingströrelsen) i Göteborg har han i dag kontakter främst i delar av Balkan, Afrika och Asien.

Vill du läsa hela kapitlet? Beställ boken ”Agora – för ett folk på väg” här.

© 2017 AGORA | Om agorafolk.se

or

Log in with your credentials

or    

Forgot your details?