Handledning

Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Print this page

Välkommen till Agora för ett folk på väg och den pedagogiska verkstaden!

Agora är en bok som kan användas både för egen läsning och reflektion men ännu mer spännande blir det när innehållet delas med andra som ett studie- och samtalsmaterial där gruppen tillsammans utbyter tankar med varandra och på så vis få ytterligare perspektiv på livet.

Texterna i boken är skrivna på ett reflekterande sätt vilket gör att den innehåller många frågor till läsaren. Dessutom finns det frågor efter varje kapitel att samtala om eller själv fundera vidare på. Samtalet eller dialogen är ett sätt att låta våra personliga berättelser möta den större berättelsen som vi delar med andra. Att sätta ord på sina egna tankar är också ett sätt att bli tydlig inte bara för andra utan även för sig själv. När dialogen fungera hjälper den oss att lära känna både våra egna berättelser och andras berättelser.

Kapitlen är många och boken rör många av livets djupa frågor, våra funderingar och värderingar, därför tjänar innehållet på att läsas med plats för egna tankar och reflektioner. Låt därför Agora ta tid att läsa!

Tipsen som du finner här vill hjälpa dig att komma igång och tänka på vilka olika sätt du kan använda materialet.

När du använt Agora vore det väldigt spännande om du hörde av dig och delade dina tankar. Hur använde du Agora? Hur gjorde ni i er grupp/församling? På Agora forum kommer det att finnas tillfälle till det. På så sätt kan denna pedagogiska del bli en levande verkstad som växer och utvecklas.

Bilda på lokalorten är gärna med och stöttar er i era funderingar, anordnar studiecirklar, utbildningsdagar och träffar för smågruppsledare.

Hur är Agora uppbyggt?

Materialet är indelat i fyra delar som vi har kallat Grunden, Djupet, Bredden och Uttrycket. Den första delen fokuserar på bibelgrunden och på den röda tråden genom Bibeln. Djupet tar upp frågor kring livsstil och tro, Bredden visar på de många möjligheterna inom mission idag, Uttrycket ger exempel på hur vi kan leva missionellt, på strategier och tillvägagångssätt.

I varje kapitel hittar du olika avsnitt som vi kallar reflektera, refokusera, resonera och reagera.

  • Reflektera försöker motivera varför detta ämne är intressant och vilka de svåra eller brännande frågorna är.
  • Refokusera går tillbaka till bibelgrunden. Vad säger Bibeln om detta och vilka texter kan vi applicera på denna problematik?
  • Resonera uppmuntrar oss till att fundera och samtala. Vad är uppdraget, vilken roll har församlingen? Hur är situationen idag och vilka är utmaningarna?
  • Reagera uppmanar oss att tillämpa dessa principer i vardagen, församlingen, i Sverige och världen.

De tre spåren

Agora med sina 34 kapitel, är ett resursmaterial att ösa ur inför ungdomssamlingen, cellgruppen, styrelsesammanträdet, missionsrådssamlingen, församlingsdagen eller temagudstjänsten. För att underlätta för läsaren har kapitlen delats in i spår. Spåren består av kapitel som är särskilt lämpade för olika målgrupper. I högra hörnet i boken hittar du en färgflik som är röd, grön eller blå.

På respektive spår finns en sammanställning på vilka kapitel som rekommenderas.

Metodtips

Om du planerar en smågruppsamling, tema- eller ungdomsgruppsamling följer här några metodtips. De kommer från Bildas material och verktygslåda. Varje övning kan anpassas till den specifika målgruppen och temat.

Runda

Var och en i gruppen får säga sin mening om ämnet som diskuteras eller uttrycka en tanke utan att bli avbruten. Vid behov kan en tidsgräns finnas för varje inlägg.

Rundan är bra att använda vid många olika tillfällen till exempel under ett pågående möte när man behöver fånga upp allas åsikter i en fråga eller i början eller i avslutningen av en kurs. Dem som kanske vanligtvis inte tar till orda får tillfälle att säga något. Alla i gruppen får ta ansvar genom att uttrycka sin åsikt och tanke. Metoden gör att alla känner att de tillfört något till mötet, alla spelar roll.

Bibelsamtalsmetoden LectioDivina

Det är en metod till stöd för samtal kring de bibeltexter som finns i de olika kapitlen.
Sitt gärna runt ett bord eller i en cirkel så att ni kan se varandra. Ett ljus kan användas för att skicka mellan deltagarna och markera vem som just då har ordet. Övriga i gruppen kommenterar inte varandras reflektioner vid rundan. Efter hela övningen kan gruppen föra ett samtal och har möjlighet att anknyta till varandras tankar.

  1. Välj en bibeltext eller ett stycke ur Agora som ni vill använda för att genomföra övningen.
  2. Läs texten långsamt en eller ett par gånger. Uppgiften är att lyssna efter ett ord eller en mening som man fastnar för.
  3. Gör en runda där var och en får möjlighet att säga sitt ord eller sin fras, utan vidare kommentarer. Låt ljuset vandra mellan deltagarna tills alla som vill fått säga sitt ord eller fras.
  4. Läs texten en gång till. Uppgiften nu är att lyssna efter om det i texten finns något som berör mitt liv just nu. Man kan tänka: ”jag tänker…, jag känner…, jag hör…”.
  5. Ljuset skickas runt på samma sätt och var och en som vill får möjlighet att säga något kort om hur texten berör deras liv.
  6. Läs texten en sista gång. Uppgiften är nu att lyssna om jag hör någon inbjudan till mig i texten, något att göra eller pröva den närmaste tiden.
  7. Skicka ljuset mellan er och dela den inbjudan ni lyssnat in.
    När alla delat kan gruppen föra ett samtal.

Bikupa (par)

En miniform av gruppdiskussion. Deltagarna vänder sig helt enkelt mot sin granne i ett par minuter och surrar lite runt ett ämne.
En bikupa kan vara bra för att värma upp deltagarna och för att få tid att fundera lite på vad de själva tycker om en särskild fråga.

Akvarium

Välj en fråga att samtala om.
Låt fyra personer ur gruppen sätta sig i mitten av rummet, vända mot varandra. Övriga kursdeltagare sätter sig i en större ring runt den lilla gruppen.

  1. Be den mindre gruppen samtala om frågorna ovan i cirka 5-6 minuter. Den omgivande gruppen får bara lyssna och eventuellt göra anteckningar kring vad de hör gruppen prata om.
  2. Därefter får den mindre, inre gruppen vara tysta (men sitter kvar i mitten) och den större gruppen får samtala med varandra om vad de hört den mindre gruppen prata om i cirka 5-6 minuter.
  3. Därefter går samtalet tillbaka till den innersta gruppen som får reflektera över om den större gruppen uppfattat dem rätt och om de vill tillägga något till samtalet.
  4. Som ett sista moment får den större gruppen sammanfatta samtalet och eventuellt lägga till sådant som missats i det tidigare samtalet.

Svart-vita kort

Lägg ut korten på ett bord eller sprid ut dem på golvet. Ställ en fråga och be sedan deltagarna att välja en eller två bilder som hjälp för tanken. Låt gärna alla bilder ligga kvar eftersom flera kan välja samma bild.
Låt sedan alla deltagare berätta något utifrån frågan med hjälp av sin bild. Den som inte vill säga något kan bara visa sin bild.
Korten kan användas som presentationsövning, associationsövning, reflektionsövning med mera.

Värderingsövningar

I en värderingsövning får ingen ifrågasätta den andres åsikt eller tanke. Syfte med en värderingsövning är att var och en ska få syn på sina egna värderingar.

Linjen
Låt deltagarna ställa sig på en tänkt linje i rummet. Ena ändan av linjen motsvarar håller med eller ja verkligen. Den andra motsvarar håller inte med eller nej, verkligen inte. Ledaren läser upp ett påstående eller en fråga till exempel ”Att missionera förknippar jag främst med att arbeta i ett u-land”.
Deltagarna ställer sig på en plats på linjen som motsvarar deras uppfattning. Låt de som står nära varandra samtala under några minuter varför de står där de står. Ledaren ställer frågan till några olika platser på linjen.

Heta stolen (eller räcka upp handen)

Förbered ett antal påståenden som kan besvaras med ja eller nej.
Låt deltagarna sätta sig på stolar i en ring, med en stol ledig. Förklara att du kommer läsa upp ett antal påståenden. Den som instämmer i påståendet byter plats. Håller man inte med eller är tveksam sitter man kvar. Var tydlig med att det handlar om att få igång ett samtal, inte om att ha rätt eller fel.
Inled gärna med några enkla påståenden som handlar om något helt annat, till exempel ”Hundar är snällare än katter”.
Ställ öppna frågor efter de olika påståendena som: ”Är det någon som vill berätta hur du tänkte?”, ”Var det lätt eller svårt att bestämma sig?” etcetera.  Markera att det alltid är frivilligt att svara och att det är viktigt att alla som vill får komma till tals. Undvik att ”ställa någon mot väggen”. Du bedömer själv hur länge du vill dröja kvar vid varje påstående.

I stället för stolar i ring kan man räcka upp handen om man håller med.

Fyra hörn

Fyra hörn är en värderingsövning som framförallt lämpar sig i lite större grupper och för ämnen där det kan råda olika åsikter. Tips på sådana kapitel kan vara 1.6 Missionell kyrka där församlingen och vårt uppdrag kan diskuteras; 2.3 Fri att leva enklare där livsstilsfrågor tas upp och problematiseras; 3.1 Tvärkulturella utmaningar där kulturella skillnader och integrationsfrågor kan diskuteras; 3.7 Guds goda skapelse där vårt miljöansvar kan utmanas; 4.2 Världens viktigaste budskap där evangelisation kan lyftas; 4.6 Aktivister och opinionsbildare där vårt ansvar som kristna samhällsmedborgare kan diskuteras.

Övningen går till så här:

  1. Välj ett kapitel för samlingen. Välj ut olika åsikter eller ståndpunkter du kan hitta i kapitlet.
  2. Läs upp frågeställningen samt olika alternativa ståndpunkter.
  3. Varje hörn i rummet motsvarar ett alternativ. Visa i rummet vad de olika hörnen representerar.
  4. Låt sedan var och en ställa sig i det hörn som motsvarar ståndpunkten man står för.
  5. Låt deltagarna prata en stund med varandra om varför de står där de står. Om det finns någon som står ensam i ett hörn kan du som ledare ställa dig där.
  6. Låt sedan varje hörn motivera sig. Ingen får kommentera det som sägs.
  7. Fråga om det är någon som vill byta hörn efter att ha hört de andras förklaringar.
    Ge sedan tillfälle till att byta hörn och motivera varför.
  8. Upprepa övningen med fler frågeställningar som passar in på kapitlet.

Här följer några exempel på frågeställningar. Gör sedan dina egna utifrån dina funderingar.

1.6 En missionell kyrka

1. Vad betyder det för dig att evangeliet ska inkarneras i den kultur man vill nå?

  • Samlas på en tid och plats som fungerar för mottagaren och gudstjänstliv med musik och form som passar för den målgrupp man vill nå.
  • Att Guds ord levs ut och förklaras på ett nutida språk.
  • Formen är inte så viktig bara det finns värme, öppenhet och Gudsnärvaro.
  • Öppet hörn.

2. Agora aktualiserar nya perspektiv på mission i det lokala sammanhanget. Vilket perspektiv utmanar och engagerar dig?

  • Mission genom interkulturella mötesplatser.
  • Mission genom opinionsbildning.
  • Mission genom tjänande.
  • Öppet hörn.

2.3 Fri att leva enklare

Vad säger du om följande påståenden? Vilken ståndpunkt ligger närmast ditt hjärta eller åsikt?

1.Ett snyggt hem ger högre status! Motivera din placering.

  • Ja
  • Nej
  • I vissa kretsar
  • Öppet hörn

2. Kapitlet handlar om konsumtionssamhället. Vad stämmer bäst med det du tänker?

  • Jag kan själv välja vem jag vill vara, vad jag vill köpa. Om jag vill ha ett nytt kök eller mobil så har jag rätt till det. När jag köper något köper jag gärna nytt, det tycker jag att jag kan unna mig.
  • Jag har ett ansvar inte bara gentemot mig själv men också mot andra och jordens resurser, därför handlar jag helst på second hand.
  • Det jag har är inte mitt, allt jag äger är bara ett lån, därför angår det inte bara mig vad jag gör med det.
  • Öppet hörn

3. Konsumismens melodi är: Vi vill ha mer, vi vill ha fler, vi vill ha bättre. Det gäller jobb, följare på sociala medier etcetera. Bibeln säger ”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja. (Rom 12:2) Den uppmanar också oss att vända på vår klättring att ödmjuka oss och avstå. Att vägra följa med i jakten och i stället vara nöjd är…

  • Svårt
  • Omöjligt
  • Enkelt
  • Öppet hörn

4. Jag har någon gång tänkt på hur jag kan omvärdera min tid, mina pengar och hur jag konsumerar genom att fundera på min bostad, arbete och shoppingvanor.

  • Ja, ofta
  • Det är ganska nya tankar för mig
  • Ibland men det blir inte så mycket till handling
  • Öppet hörn

3.1 Tvärkulturella utmaningar

1. Kapitlet tar upp vår rädsla för det ovana, okända. Hur reagerar du i mötet med människor från andra kulturer?

  • Obekväm, drar mig för nya miljöer och människor.
  • Spännande, tycker det som är annorlunda och nytt är fascinerande.
  • Varken eller, stöter inte så ofta på dessa situationer, så jag har inte någon erfarenhet av möten med andra kulturer.
  • Öppet hörn.

2. I en relationscentrerad kultur visar man respekt genom att se och hälsa på varandra medan en tidscentrerad kultur visar respekt genom att komma i tid till möten. Detta skapar ofta missförstånd mellan de två olika kulturerna. Vilket av följande får dig att inte känna dig respekterad?

  • Att inte bli sedd, tilltalad, hälsad på, eller att människor inte har tid med dig.
  • När någon inte respekterar den överenskomna tiden, kommer för sent till ett möte eller inte talar om att man inte kommer i tid.
  • När någon tilltalar dig på ett otrevligt sätt genom till exempel ton eller språk.
  • Öppet hörn.

3. Vilken tror du är den stora utmaningen för det nya Sverige och den svenska mångkulturella församlingen?

  • Att vi inte vågar prata om våra olikheter, som kan leda till att vi klagar bakom ryggen, skapar konflikter istället för att ta itu med dem i tid.
  • Att vi på grund av olikheter inte möts och delar erfarenheter och tankar utan skapar subgrupper i samhället för att vi är rädda för det okända. Detta förstärker våra förutfattade meningar och stereotypa åsikter om varandra.
  • Att vi mäter och bedömer andra med vår egna kulturella glasögon (etnocentrism). Det gör att vi missförstår och misstolkar varandra, vilket förstärker våra olikheter istället för att se människan och våra lika behov.
  • Öppet hörn

4. Det bibliska kulturmönstret ligger närmare den kollektivistiska än den individualistiska. Att bjuda hem, att skapa mötesplatser, att dela, att be om hjälpa, att inte vara rädd för att störa, verkar vara mer bibliska mönster än våra individualistiska. På vilket sätt kan människor från andra kulturer hjälpa svenska församlingar att utvecklas?

  • Att vi vågar söka upp eller skapa forum där olika kulturer möts.
  • Att vi kan bli mer öppna och ärliga mot varandra, dela med oss av våra erfarenheter, våga be om hjälp.
  • Att fördjupa vår tro och tillit till Gud.
  • Öppet hörn.

4.1 Världens viktigaste budskap

1. En väg till räddning för alla! Hur upplever du det budskapet?

  • Viktigt, jag önskar jag vore frimodigare att dela med andra.
  • Svårt och problematiskt, det är ju många som tror och vi har inte den enda sanningen.
  • Laddat då det är så svårt att prata om religion och tro i vårt samhälle.
  • Öppet hörn.

2. Det viktigaste med evangelisation är…

  • Att lyssna på, utmanas och berikas av andra.
  • Att dela de goda nyheterna i ord och handling.
  • Att erkänna varandras andligheter.
  • Öppet hörn.

3. Hur känner du inför uttrycket: Vi är vårt budskap?

  • Det ställer krav och får mig att känna mig otillräcklig.
  • Det motiverar mig att leva med integritet (leva som jag lär).
  • Det gör mig beroende av reflektion, eftertanke och bön varje dag.
  • Öppet hörn.

© 2017 AGORA | Om agorafolk.se

or

Log in with your credentials

or    

Forgot your details?